Vegetarisk kost kan vara allt från skräpmat utan animaliskt innehåll till övertänkta system som t.ex. Are Waerlands hälsolivsföring. Detta påverkar givetvis möjligheterna att få fram pålitliga forskningsresultat. Jag skall i denna presentation medvetet ta hänsyn framför allt till effekter på hälsan av både kosten och andra faktorer.
Varför blir man vegetarian?
- Man vill inte medverka till att djur dödas eller skadas.
- Av hälsoskäl.
- För att bli bättre i någon sport.
- Ofta breddas individens skäl efter någon tid och man lägger vikt vid mer än ett skäl.
Lägre sjuklighet hos vegetarianer?
Mycket omfattande studier har påvisat, att vegetarianer är friskare än normalbefolkningen. Detta anse bero inte bara på att vegetarianer avstår från alkohol, tobak och andra droger och motionerar mer, utan även på den vegetariska kostens innehåll av viktiga näringsämnen. Viktiga studier inom detta fält har gjorts i bland annat USA och Sverige.
Riskfaktorer ur vegetarisk synvinkel.
Många av våra vanligaste sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, ledsjukdomar, m.m., orsakas inte av en enda faktor utan är resultatet av en långvarig process, där många olika faktorer ingår. Man talar om riskfaktorer och menar med denna term faktorer, som ökar risken för att en sjukdom skall uppstå utan att fördenskull vara en dominerande eller enda orsak.
Det är möjligt, att ett vegetariskt levnadssätt ger bättre hälsa genom att riskfaktorer minskas samtidigt som skyddsfaktorer ökas. Jag skall därför nu skärskåda vegetarisk kost och även med den ofta förenade ändrade levnadssätt ur riskfaktorsynpunkt.
Riskfaktorer
- Psykosocial miljö. Detta är en mycket viktig faktor. Otrivsel i familj eller arbete, sjukdom och dödsfall hos nära anhörig ökar väsentligt risken för sjukdom Vegetarianer är knappast mera skyddade i detta avseende än andra.
- Näringsbrister. En mycket omfattande forskning har visat, att en rätt stor andel av befolkningen, inte minst äldre, har ett suboptimalt intag av essentiella näringsämnen. Mest aktuellt här är kanske, att man funnit, att det är vanligt med brist på vitaminerna B-12, folsyra, B-6 och B-2. Detta leder till ökad risk för bl.a. hjärtkärlsjukdomar och demens. Generellt vill jag hävda, att vegetarianer har ett högre intag av flera essentiella näringsämnen. Däremot riskerar B-12 intaget hos veganer vara något lågt. En viktig faktor här kan vara att vegetarianer undviker skräpmat, vilket alltför många normalkostare inte gör. Jag vill här gärna slå ett slag för kosttillskott, som jag anser, att de flesta människor behöver. Den vetenskapliga litteraturen, inklusive egna arbeten, och egen erfarenhet med patienter visar på uttalade positiva effekter på hälsan av rätt sammansatta kosttillskott.
- Gifter. Gifter i miljön spelar en mycket stor roll för vår hälsa. Vissa ämnen drabbar vegetarianer och blandkostare lika, t.ex. tungmetaller, strålning, avgaser och andra luftföroreningar. Kött och fiskkonsumtion kan innebära en ansamling av miljögifter, men även vegetabilier kan vara förorenade. Vegetarianer har ändå ett försteg genom att de i regel anstränger sig mer att leva ”giftfritt”. Vegetarianens större intag av antioxidanter (se nedan) ger också ett bättre skydd mot vissa av gifternas skadliga effekter.
- Stress. Jag ser stress som en sjukdomsutlösande faktor, snarare än en direkt sjukdomsorsak. Man kan säga, att stress belastar ens svaga sidor och tar därmed fram en latent sjukdom. Jag ser ingen tydlig skillnad i detta avseende mellan vegetarianer och andra. Möjligen tål en (friskare) vegetarian mer stress än en (svagare) normalkostare.
 |
| Mycket omfattande studier har påvisat, att vegetarianer är friskare än normalbefolkningen |
Sjukdomspanorama i ljuset av riskfaktorer. Vegetarisk versus blandkost-livsföring.
- Hjärt-kärlsjukdomar.Tunga riskfaktorer för dessa sjukdomar (hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, vissa demenstillstånd, m.m.) är högt blodtryck, rökning, fria radikaler, järnöverskott, högt homocystein, lågt HDL-kolesterol, högt LDL-kolesterol, alkohol, fetma, m.m. Här kan man utan vidare påstå, att vegetarianer har ett tydligt försteg: Vegetarianer, särskilt veganer, har lägre blodtryck, mera sällan fetma, lägre LDL-kolesterol, mycket högre intag av antioxidanter (som skyddar mot fria radikaler) och de använder (i regel) inte tobak och alkohol.
- Cancer. Viktiga riskfaktorer för cancer är rökning, fria radikaler, alkohol, och kanske många andra. Det är tydligt, att vegetarianer även här kan vara bättre skyddade. Detta gäller särskilt vissa cancerformer, t.ex. i tjocktarmen. Det har också visats, att antioxidanter från växtriket, t.ex. lykopin, t.o.m. kan få cancer att hejdas (prostatacancer) och öka effekten och minska biverkningarna av cellgiftsbehandling.
- Autoimmuna sjukdomar. Hit hör en rad ofta svåra sjukdomar: RA, SLE, vissa former av hypothyreos, m.fl. Egen och andras erfarenhet har visat, att dessa tillstånd med ofta stor framgång kan behandlas med bred-spektrum, högdos antioxidanter.
- Infektioner. Are Waerland utlovade frihet från luftvägs- och andra infrektioner. Min egen erfarenhet styrker, att det ligger mycket sanning i detta. På senare tid har jag haft glädjen se många patienter med frekventa infektioner bli infektionsfria efter behandling med bredspektrum, högdos antioxidanter.
Fria radikaler och antioxidanter.
Fria radikaler är små molekyler, som tappat en eller flera elektroner. Därigenom har de blivit instabila och kan skada alla typer av molekyler i kroppen. Sådan skada sker hela tiden hos alla människor och ökar risken för åldrande och många sjukdomar. Det är av ytterligt stor betydelse, att man har så litet överskott som möjligt av dessa marodörer.
Kroppen har ett skydd i form av enzymer, men tillskott av skyddsämnen, s.k. antioxidanter i födan behövs alltid. Vegetarisk kost innehåller ett stort antal effektiva antioxidanter och detta är en viktig orsak till att alla kostrekommendationer förespråkar ett rikligt intag av vegetabilier.
Cellskadorna mätbara
Det går numera att med en enkel metod mäta graden av skada på cellerna från överskottet av fria radikaler. Med denna teknik har jag visat, att vegetarisk kost ger sänkning av skadorna. Detta ser jag som en viktig mekanism, som kan förklara många av de iakttagna skillnaderna i sjuklighet mellan vegetarianer och icke-vegetarianer.
Ett eget 49-årsminne
1954 tenterade jag i medicinsk kemi för professor Gunnar Blix. Tentamen gick bra och ledde till att jag fortsatt ägnade mig åt medicinsk och klinisk kemi. Blix hade tidigare upptäckt en ny grupp av substanser, s.k. sialinsyror, en grupp sockerämnen med stor biologisk betydelse.
Man har i dagarna konstaterat, att människan till skillnad från djuren, inklusive alla primater, inte syntetiserar en sialinsyra, som förkortas Neu5Gc, utan bara en liknande, som kallas Neu5Ac. Skillnaden mellan dessa molekyler är liten, bara en OH-grupp. Trots denna lilla skillnad bildar människan antikroppar mot Neu5Gc, om man äter djur. Det kan tänkas, men har ännu inte visats, att dessa antikroppar ökar risken för bl.a. inflammatoriska processer.
För mig är detta mycket intressant ny kunskap: Sialinsyror spelar en stor roll för cell-cell kommunikation, infektionsresistens, m.m. Min egen forskning har inte bara omfattat vegetarisk kost utan även kolhydratkemi, särskilt oligosackarider, där sialinsyror ingår. Det känns nästan som om cirkeln sluts och det skall bli mycket spännande att se fortsättningen av denna forskning.
Professor Per-Arne Öckerman har deltagit i c:a 400 vetenskapliga arbeten och hållit ett stort antal föredrag och posterpresentationer vid vetenskapliga kongresser i biokemi, klinisk kemi, pediatrik, internmedicin, kirurgi, näringslära, m.m.. Öckermans specialområde är huvudsakligen näringslära och alternativ/komplementär/integrativ medicin och specifikt antioxidanter och hjärt-kärlhälsa. Han har sin klinik utanför Göteborg. Artikeln har tidigare publicerats i 2000-Talets Vetenskap nr 4 2003.
Länkar
Per-Arne Öckermans hemsida
