Totalt ställs det varje år drygt 61 000 cancerdiagnoser i Sverige. Av dessa är över 9 000 bröstcancerdiagnoser, och 30 procent av all cancer hos kvinnor är bröstcancer – kvinnans vanligaste cancersjukdom. 25 kvinnor insjuknar varje dag i bröstcancer som framför allt drabbar medelålders och äldre kvinnor. Medianåldern för insjuknande är 64 år. Fem procent är under 40 år.
Bild ovan: Termografisk bild på en kvinna med bröstcancer. Här kan vi tydligt se en cancertumör i höger bröst (det gula området längst till vänster på bilden).Gävle sjukhus var år 1969 först i världen med att införa hälsokontroller med mammografi. Under läkaren Bengt Lundgrens ledning undersöktes 6 000 kvinnor med den då nya röntgentekniken. Resultaten presenterades år 1974 på läkarstämman.
Redan på den tiden fick fler och fler bröstcancer för varje år. Man visste inte varför, men det tycktes ha med välfärden att göra, för sjukdomen var bara vanlig i de industrialiserade länderna i Europa och USA. Trots att man inte visste varför bröstcancerfrekvensen ökade, så visste man dock alldeles tvärsäkert att det inte alls berodde på P-pillerna, vilka hade lanserats 10 år tidigare. Efter P-pillerlarmen ifrågasatte många kvinnor om det inte var så att det var farligt med dessa hormoner. Professor Barbro Westerholm (liberal politiker som i dag aktivt motarbetar Vidarkliniken) var år 1964 föredragande läkare i läkemedelsfrågor på Medicinalstyrelsen när myndigheten beslutade att P-piller skulle få säljas i Sverige.
Massmammografi
År 1986 introducerade Sverige, som första land i världen, massröntgen/screening av kvinnor. I dag rekommenderas alla kvinnor mellan 40 och 74 att låta sig mammograferas. I många andra länder screenas inte kvinnorna förrän i 50-årsåldern.
Ett land som till viss del har avstått från mammografi är Danmark. Upprinnelsen till det är en svensk studie, vilken år 1999 visade att mammografi inte gjorde någon nytta och att den inte ökade bröstcanceröverlevnaden. Detta fick Peter Götzsche på the Cochrane Institute att ytterligare studera mammografin, och studien kom fram till att man inte kunde dra någon slutsats huruvida nyttan med mammografin översteg riskerna. e National Board of Health ansåg dock att kvinnor skulle massmammograferas.
De olika direktiven ledde till att i dag mammograferas bara 20 % av de danska kvinnorna, vilket har lett till att man enkelt kan jämföra nyttan med riskerna i och med mammografi. Cochrane slår fast att mammografi inte står bakom den ökade bröstcanceröverlevnaden, utan den beror på förbättrad behandling. Mammografin är förvisso bra på att hitta tumörer innan de är palperbara, men det betyder inte att nyttan överstiger riskerna.
Risker med mammografi
Mammografi leder till att dubbelt så många cancerfall hittas i jämförelse med klinisk undersökning. Det kanske låter positivt, men faktum är att det finns många nackdelar med mammografin, vilken är cancerframkallande på grund av sin joniserande strålning.
Mammografi kan alltså leda till cancer. Mammografin ger dessutom falskt alarm i 80 procent av fallen. Mammografin genomförs med ett tryck som kan skada bröstvävnad och därmed sprida cancern. För upp till 50 procent av kvinnorna är mammografin inte effektiv. Detta gäller för kvinnor som har täta bröst eller implantat. Mammografi leder även till överdiagnostisering och överbehandling av icke invasiv cancer samt kan leda till oroväckande, förebyggande åtgärder såsom ”bilateral mastektomi” (där båda brösten tas bort kirurgiskt).
Svenska kvinnor har inte tillgång till den information som de behöver för att kunna fatta välgrundade beslut om de ska delta i mammografi eller ej. De flesta får bara en kallelse, en tid, plats och ett pris för undersökningen, men de får ingen information om vare sig gynnsamma eller skadliga effekter. Detta är chockerande för att vara i ett upplyst land som ska värna om kvinnors rättigheter och självständighet.
Cochrane påtalar att om man regelbundet, i 10 år, undersöker 2 000 kvinnor med mammografi, så kommer en av dem att ha nytta av det, eftersom hon kommer att undgå att dö av bröstcancer. Samtidigt kommer 10 friska kvinnor att få en felaktig bröstcancerdiagnos och i onödan bli behandlade med opereration, och kan då få helt eller delvis borttagna bröst. En del av dem får strålbehandling och cellgiftsbehandling. 200 av de friska kvinnorna får uppleva ett falskt larm, vilket känslomässigt sett kan vara mycket betungande.
Ofarlig termografi
Termografi är en enkel, snabb och billig metod och har inga biverkningar och bör därför prioriteras. Termografi är en svensk uppfinning som skiljer friska partier från sjuka genom att studera den värme som avges från kroppen. Det som är den ypperliga fördelen med termografin är att den ger tid till att förebygga cancersjukdom, eftersom den påvisar förändringar i vävnaden (inflammationer) hela 8-10 år innan det bildas någon tumör. Först i andra hand bör mammografi väljas, alternativt magnetröntgen eller ultraljud, såvida inte MammoScan har kommit ut på marknaden. MammoScan är en kombination av laser, termograf och magnetkamera.
Bilden i artikeln är tagen av naprapaten Ingemar Thid som utbildades av de främsta som arbetade med termografi på Karolinska.
Läs mer om termografi i nummer 3 år 2017 av 2000-Talets Vetenskap som innehåller ett reportage från en klinik i Göteborg som bland annat erbjuder termografi. Här beställer du lösnummer av tidningen.
