Det första kapitlet i boken är ett utpräglat anatomiskt kapitel som beskriver hjärnans form, inkapsling i skallbenet och de olika strukturer som finns i hjärnan samt i dess förlängning. Detta är en ofrånkomlig kunskapsgrund som resten av bokens elva kapitel vilar på. Boken tar upp det faktum att hjärnan är det enda organ i kroppen som är fullständigt inkapslat och skyddat. Det visar hur evolutionen har utgått ifrån och tagit fasta på att hjärnan är kroppens viktigaste organ och att evolutionen därför har skyddat hjärnan mest av alla organ. De andra organ som är väl skyddade är framförallt hjärtat och lungorna, vilka skyddas av en revbensinneslutning, men deras skydd är inte lika säkert som hjärnans position inne i skallbenet.
Kapitel två i boken handlar om cellbiologi, signalsubstanser samt blodkärls-, lymfkärls och nervförsörjning. Även detta kapitel behandlar de väsentliga grunder som man behöver för att kunna förstå de följande kapitlen i boken.
Bokens tredje kapitel är ett kapitel om signalsubstanser. I detta kapitel förklaras även nervsystemets och hjärnans olika sätt att kommunicera. Även detta är ett för resten av boken nödvändigt kapitel. De tre inledande kapitlen kan sägas vara en grund (anatomi, fysiologi och neurologi) för att kunna förstå det mesta som handlar om våra kroppar. I det fjärde kapitlet redogörs det för mag- och tarmsystemets betydelse för hjärnans funktioner. Det är främst mikrobernas betydelse som gås igenom i detta kapitel som är en nödvändig förelöpare till den i boken senare genomgången av näringsförsörjning och kosthållning. I 2000-Talets Vetenskap 1/2018 skrev vi på sidorna 32-33 om kopplingen mellan mag- och tarmsystemet samt hjärnan. Författarna redogör för mag- och tarmsystemets mycket viktiga betydelse för hjärnans funktionalitet. Ordspråket ”du blir vad du äter” kan mycket väl överföras på just kopplingen mellan, å ena sidan, mag- och tarmsystemet och, å andra sidan, hjärnan.
Det femte kapitlet handlar om genetik och dess betydelse för bland annat utvecklandet av olika sjukdomstillstånd. I kapitlet tas även epigenetiken upp, och genom att läsa detta kapitel får läsaren en hyfsat god förståelse för hur våra kroppar kan påverkas av såväl nedärvda gener som av sådana genetiska egenskaper som förändras av till exempel den miljö som en individ lever i.
I det sjätte kapitlet systematiserar och går författarna igenom många av de olika klasserna och typerna av demens som finns. I detta kapitel redogörs det även för olika diagnostiska metoder med avseende på både demens och annan nedsättning av de kognitiva förmågorna. En hel del självtester beskrivs av författarna, och det är tester som läsaren själv kan utföra för att utröna om det finns något som indikerar en kommande eller redan manifesterad kognitionsstörning.
Det sjunde kapitlet i boken kan närmast beskrivas som ett kapitel om sjukdomslära. Här går författarna igenom olika orsaker till att demens utvecklas, men författarna tar även upp andra relaterade sjukdomstillstånd såsom till exempel depressioner. Här exemplifieras olika sekvenser som kan leda till utvecklandet av till exempel demenssjukdom. Det framgår även hur man motverkar negativa trender som riskerar att leda till demens eller andra sjukdomstillstånd i hjärnan.
Bokens andra del
Kapitel åtta är ett omfattande kapitel som även det beskriver sjukdomsutveckling, orsaker till sjukdomsutveckling samt vad demenssjukdomar kan bero på och vilka kopplingar de har till mängder av andra företeelser. Både de mentala och sociala egenskaperna och det sociala utbytet har betydelse för förebyggandet av dessa sjukdomstillstånd. Författarna går även in på livsstilsbehandling för att förbättra ett sjukdomstillstånd som redan har debuterat, men livsstilsbehandling kan givetvis även användas för att förhindra ett sjukdomsutbrott. I den andra delen av boken börjar läsaren verkligen förstå vikten av de inledande sju kapitlen. Här faller sig bokens upplägg naturligt och självklart, inte minst för den tidigare lekmannen på området. En tidigare okunnig läsare som så här långt i boken har tillgodogjort sig all den kunskap som författarna förmedlar, når här en punkt där han/hon vill skaffa sig så mycket kunskap som möjligt och nå målet – att läsa hela boken.
I det nionde kapitlet ger författarna råd till läsaren. Det handlar om olika kostråd och råd om fasta. Författarna exemplifierar råden på ett mycket utförligt och lättläst sätt. Det tionde kapitlet är ett kapitel om kosttillskott. När man läser det, så inser man hur viktig kopplingen mellan mag- och tarmsystemet och hjärnan är. Även i detta kapitel får läsaren ta del av en mängd olika exempel på vilka kosttillskott som är viktiga och varför man bör ta dem. Här finns listor över kosttillskott, probiotika, prebiotika, med mera som är viktiga för att hjärnan skall kunna fungera optimalt. Här påtalas även betydelsen av att inte ha en alltför kraftig oxidativ stress, vilket vi även skrev om i nummer 3 och 4/2018.
Kapitel elva i boken handlar om egenvård. Här beskrivs metoder som i vissa fall är enkla att utföra. I andra fall är metoderna betydligt svårare och mer krävande, och de kräver i vissa fall att de utförs av en terapeut. Kapitel elva skapar en förståelse för de olika sammanhang som påverkar utvecklandet av vår hjärna och inte minst kopplingen till olika fysiologiska funktioner. En intressant del av kapitlet är det som skrivs om läkemedel – behöver jag säga mer än så?...
Det tolfte och avslutande kapitlet handlar bland annat om ”brain reset”-programmet och hur det kan individanpassas. Detta kapitel innehåller även ett utförligt riskanalysavsnitt, en genomgång av olika behandlingsstrategier samt en systematisering av behandling. Här beskrivs även multimodala terapier och funktionsmedicinsk behandling.
Läs fortsättningen på bokrecensionen i nr 3/19 eller beställ boken i vår bokshop på www.2000tv.se/webshop
